Holms kyrka på Dal är en medeltida sockenkyrka. Dekoration av kyrkorummet utfördes under 1700-talet av provinsiella träsnidare och målare i en stil som kommit att kallas bondbarock.Altaruppsatsen skulpterad i trä omger altartavlan som är uppdelad i två fält, varav det undre är en kalvariegrupp och den övre visar Jesus i Getsemane. Överstelöjtnant Gustav von Mentzer uppges ha donerat altaruppsatsen till kyrkan år 1727 men det saknas uppgifter om vem bildhuggaren var. Hans George Schüffner har stofferat den i trä skulpterade predikstolen från år 1742 tillskriven Isac Schiulström.Vid en jämförande stilanalys av altaruppsatsen i Holms kyrka och åtta andra altaruppsatser av Nils Falk och Isac Schiulström framkommer att altaruppsatsen i Holms kyrkan med stor sannolikhet är av bildhuggaren Nils Falk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur beroende musiken är av dess stilistiska och karaktäristiska egenskaper. Jag har valt att studera epokerna barocken och nutida musik. För att undersöka detta har jag arbetat med interpretation av två stycken, som kan utgöra exempel från dessa två epoker: ?G. F.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har på musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hände när man delvis eller helt gick ifrån den uppförandepraxis som rådde då verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. Frågeställningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hämta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna på hur andra violinister spelar Bach, och på så sätt bidra med något nytt till min egen tolkning??Vad händer med det konstnärliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, när jag applicerar det som jag uppfattar låta som barockpraxis??Vad tycker jag själv kring frågan om vikten av lämpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att använda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men också kunna använda en ?barock-spelstil? på ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort.

AbstractLena Lindahl: Från barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas långfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk används frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja på är huruvida musiken vi hör har en källa i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats är att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola använder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin långfilmsproduktion, huruvida greppen går igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon väljer till de två grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrån dem ges därefter exempel på hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.